Är det inte jul snart?

Nu bryter jag trenden, lever litet farligt, och kör ett lördagsinlägg istället!

Efter förra veckans gröntjänst och denna veckans markörjobb är jag nu äntligen på väg tillbaka till skolans värld. Tenta nästa vecka men det blir nog inget studerande förrän måndag morgon efter att knattarna avlämnats i skolmiljö. Men det kommer nog bli bra det med…

Hur länge skall det accepteras att ”fotbollssupportrar” får tuppjuck över att de ”provocerats” till illegala handlingar? En polis hade ett klistermärke från en annan klubb på sin hjälm och helt plötsligt skall vuxna män gråta ut över hur fruktansvärt provocerande det är?! Visst, det kan vara ogenomtänkt (och kanske mot intern policy) att deviera från standardutsmyckning av polisiär utrustning just för att polisen skall ses som en enhet vilken upprätthåller lag och ordning och inte som individer med egna tankar och åsikter vilka kan påverka yrkesutövningen.

Men å andra sidan är det väl fortfarande fullt tillåtet att bära slöja/turban som polis i tjänst och då faller ju hela resonemanget med en enhetlig polisuniform ändå…

Vad jag vänder mig emot är att det accepteras som argument att vuxna människor beter sig som förståndshandikappade getter med hänvisning till en klisterlapps provokativa värde bland fotbollstöntar! Uppenbarligen har vi alldeles för litet krig i Sverige!

Veckans ”rasande” är väl då Barillas Ordförandes uttalande om att de inte kommer ha några homosexuella i sina reklamfilmer eftersom de anser att det är kärnfamiljen (dvs kvinna, man och sedermera barn) de riktar sig till.

Då och då kommer det liknande uttalanden som man förväntas ”rasa” emot men är det verkligen något att bli så upprörd över? Barillas Ordförande anser att de har en produkt som primärt riktar sig till heterosexuella (hur man nu kan se pasta som något där sexuell preferens spelar roll) och det är ju frivilligt att handla den varan? Finns det f.ö. en marknad för just homo-pasta så kanske någon känner sig manad att jobba upp ett nytt varumärke (HBTQ-Pasta — for those who are gay in more than just one way!)?

Nu är det väl såklart så att jag, som hetero, inte kan förstå hur fruktansvärt det är att leva i ett samhälle där ordföranden i ett pastabolag tillåts uttrycka privata (för jag har inte sett denna policy som företagsspecifik) åsikter som går emot mig eller mina värderingar. Fast å andra sidan… Hur skulle det vara att leva i en värld där du inte får tycka olikt? Där det inte är tillåtet att vara dum i huvudet (enligt allmän koncensus)?

Jag ser det som såhär: Vill inte en företrädare för ett företag ha mina pengar för att jag gillar kvinnor så kan de väl slippa. Det är inget jag grinar över utan är helt och hållet den företrädarens förlust. Jag uppskattar dock att personen publikt visar att den är dum i huvudet så jag vet var jag har den.

Slutligen: Bland mina vänner finns människor med olika sexuella preferenser. Ingen av dem blir mer värd beroende av de preferenserna utan endast baserat på vilka de är som individer. Jag känner även de vilka inte alls kan förstå sig på hur en man kan bli förälskad i en annan man och till och med uttrycker avsky över en sådan tanke men i min värld är det ok att inte kunna förstå hur detta är möjligt. Så länge som det stannar vid oförstånd och inte tar sig uttryck i fysiska eller verbala angrepp mot de som de inte förstår sig på så är det inte ett problem.

Vi kan inte kräva att alla skall älska tanken på homosexualitet. Det enda vi kan kräva är att alla individer, i stort, skall ha samma rättigheter och skyldigheter i samhället.

Tjyrkoo-whale.

Det är måndag och verkar inte bättre än att jag har hamnat i måndagsuppdateringarnas sega träsk. Varför jag inte skriver oftare beror inte på att det inte finns tid eller saker att skriva om utan att det inte alltid faller i korgen för ”prioriterat”.

Idag finns det egentligen två saker jag tycker är roliga att beröra och det första är såklart kyrkovalet vilket, mycket tack vare facebook, har fått oförtjänt mycket publicitet. Oförtjänt på det viset att religion inte bör vara en politisk fråga utan, i min värld, en privat fråga. Att det ens finns politiska partier representerade i ett kyrkoval tycker jag är litet störande och frågan är om religiösa människor borde ha rösträtt i val som rör den ”verkliga” världen. Jag menar, vi spärrar in människor med vanföreställningar och medicinerar dem hårt, både för deras egen skull men också för omvärldens.

Om en person kommer fram till dig och påstår att den, via satellit, är kontrollerad av gammelsmurf  kommer du troligtvis avfärda densamme med en tanke om att den inte riktigt tänder på alla cylindrar. När en scientolog försöker ge dig ett personlighetstest för att hjälpa dig bedöma huruvida deras ”religiösa” metoder skulle kunna hjälpa dig drar du säkert åt dig öronen eftersom vi alla ”vet” att de endast är ute efter dina pengar. Hare Krishna ”sprider kärlek” på en flygplatsterminal och du kanske tar en liten omväg runt dem för att slippa hamna i fokus…

Men när tillräckligt många _tror_ på samma sak så skall de helt plötsligt avtvinga respekt av omgivningen och vifta med religionsfriheten? Nu är vi förvisso inte alls så extrema med religionen i Sverige men det finns exempel i världen där politiska beslut tas med religion som styrdokument och det är nog få på hemmaplan som tycker det låter som en bra idé. Men kanske skulle vi göra ett tillägg till religionsfriheten där det är tillåtet att ha och utöva vilken tro som helst men att man samtidigt avsäger sig rösträtten eftersom det finns risk att besluten man tar har sin grund i vanföreställningar. Det finns många religioner men bara en kan väl ha rätt (om ens det) vilket i sin tur innebär att alla andra lever i en fantasi.

Men det var egentligen inte detta min fundering skulle röra sig om utan om mångas hatobjekt Sverigedemokraterna. De går framåt även i kyrkovalet och hur kommer detta sig tro?

I min värld beror det på att för många fokuserar på att kalla dem för otrevliga saker, uttrycker sin avsky för alla som röstar på dem (tillockmed ”vrålar ut” på facebook att ”om någon bland mina vänner röster på SD så skall de ta bort mig som vän”) istället för att diskutera politiken. Jag är helt säker på att om deras politik och den ”fakta” de presenterar går att motbevisa så är det en bättre strategi men inte ens luttrade politiker, i de andra partierna, lyckas hålla sig borta från att öppet visa avsky och nervärderande blickar vilket i sin tur ger SD en underdog-ställning och skänker dem fler röster.

Efter valet 2002 var ”alla” överens om att den bästa strategin för att få bort de som har mer än lovligt med otur när de tänker var att ta debatten istället för att försöka tiga bort dem. Men inte har de tagit någon debatt? Inte heller har de lyckats ”vinna” när de väl debatterat för SD ökar hela tiden.

Mitt recept för att minska inflytande av ett parti med ”felaktiga åsikter” är att behandla företrädarna med respekt och diskutera frågan, vinna debatten med bättre argument och bättre underbyggd fakta, och INTE behandla dem som avskräde. Kan man inte det kanske det är dags att fundera på om det man själv företräder är helt rätt och helt sant…

Två saker tänkte jag spåna litet över men den andra får bli under morgondagen istället för nu är det snart gruppmöte på skolan. 🙂

För mycket tid för att få något gjort.

Det blev en helg där mycket blev gjort men samtidigt inte alls så mycket som var tänkt. Det är främst tre saker som stör att jag inte fick gjort:
1. Jag tänkte skriva ett kort papper på Alzheimers (Nej, jag glömde det inte)
2. Ljussätta bokhyllan
3. Fiffa till luftfilter på cykeln.

Nummer 1 kan jag väl lösa under förmiddagen eftersom plugget inte börjar förrän vid 14 så det är ju lugnt. Bokhyllan är egentligen inget stort problem heller men det kommer ta tid innan det färdigställs eftersom jag är litet petig med hur det skall bli och det blir mycket lödande i skumma arbetsställningar (ledbelysning på rulle – kanske får lägga upp en post på hur jag gör och hur det blir…)

Cykeln däremot trilskades med att ha två skruvar vilka sitter som… Alltså, berget sitter inte fast på min cykel så den liknelsen haltar litet. Ni får nöja er med: som skruvar som sitter fast så hårt att de går sönder när man försöker skruva ut dem. Å andra sidan så fick det mig att ta ett par steg bakåt eftersom det blir en större operation än planerat. Självklart är ju att skruvarna får borras och ismaskas ”grispitt” för att de skall ut men eftersom luftfiltren är av typen ”skumgummi” så kanske det är läge att byta till bättre filter (mer genomströmning av luft). Tror allt at det får bli så.

F.ö. vill jag påpeka hur nöjd jag är med hojjen och att den var i det semibra skick den var/är. Om jag hade köpt en hoj där allt var färdigt och fint från början skulle jag inte fått lära mig allt som jag lärt mig genom att lösa det själv. 🙂

Sakta men säkert blir det mer och mer ordning i hemmet. Kanske är det så att mindre kaos i sinnet återspeglas i bättre ordning även utanför skallbenet? På tal om skallben så budade jag på ett skelett i naturlig storlek och vann! Tyvärr verkar det som om det rör sig om en bedragare. Eftersom personen inte hade några tidigare försäljningar, inte gick att finna på varken hitta, Eniro eller facebook. Så betalade jag med paysongaranti vilket innebär att säljaren inte får tillgång till  pengarna innan varan är levererad.

Någon dag efter jag ”betalat” får jag ett brev på dålig svenska där de hävdar att de ”av misstag” lagt upp för många annonser och att jag inte skall betala. Nu är det så att de bör veta att jag redan betalt eftersom de fått mail om det och jag tror inte för ett ögonblick att de inte skulle ha upptäckt ”för många annonser” långt tidigare för så många annonser hade de inte inne.

Jag har såklart svarat dem och kommer dra det vidare om så krävs för dylikt skräp bör rensas bort så fort som möjligt. En klapp på min egen axel för att jag inte skickade några pengar rakt till deras konto…

En annan rolig passus är att det, på den bostadsadress säljaren uppgivit, bor sex personer.
Frank (55)
Ulrica (41 och verkar vara gift med Frank, de driver företag ihop och handlar bl.a. med PVC-glas och fastighets/bostadsaffärer. Hyr väl ut till familjen nedan)
Hayad (44 Ev. gift med Jamal)
Jamal (41)
Mohamed (19 verkar vara son till Hayad/Jamal)
Sharifa (18 Dotter Hayad/Jamal)

Men ingen av dem har det namn säljaren uppger.  Internet är fantastiskt för det går fort att få reda på en hel del om man bara vet var man skall leta 🙂

 

Måndagmorgon

Så kommer då den första skoldagen för min del och den startar på en riktigt skittid eftersom jag har kottarna denna veckan. 14.15-17! Nåväl det är ju ett övergående problem… Som jag har uppfattat det kommer hösten bli ganska tuff men samtidigt grymt intressant.

När man blickar bak över hur jag innan sommaren funderade så kan jag nog säga att mitt beslut att ”ta ledigt” och ta en paus från måsten fungerat precis som jag hoppades. Jag har fått gjort väldigt mycket och väldigt litet på samma gång vilket har resulterat i att jag mår bättre än på många år. Jag har åter börjat närma mig ett stadie av att känna sig levande igen och de som temporärt tappat den känslan vet precis vad jag menar.

När jag nu fokuserat så mycket på att får ordning på praktiska saker runt och i mitt liv tänkte jag nu, i samband med skolstarten, även ta itu med mina fysiska företräden. Mer träning och mindre överflödig energi. Detta innebär såklart inte att jag tänker köra någon sinnesrubbad diet där allt roligt skall bort utan mer ett bättre balanserat energiintag och träning för att få kroppen i bättre form. Jag har, förhoppningsvis, några år kvar på mig att finna ”den stora kärleken” och det ger mig kanske bättre odds om hon inte sorterar bort mig som en medelålders tjockis 😉

Syrien tycker jag är för roliga!  Det är litet som att stå och peta på ett lejon med en pinne om och om igen samt slå sig för bröstet utropandes sin egen storhet. Vill de att omvärlden skall attackera? Det är tydligen det enda sättet för dem att se någon form av styrka i ett annat land för nu när Obama tar det litet lugnt istället för att rusa rakt in och lägga en bombmatta över hela Syrien så är han feg och svag och ”Syrien har vunnit”. Baghdad-Bob om igen på något vis.

Påminner litet om det gamla klippet där mobboffret plötsligt får nog och tar hand om aset som trakasserar honom.