Vikten av att vara tydlig

Återigen kommer det nyanlända som verkar ha missuppfattat vart de har kommit och vad de har rätt att begära av oss. De ställer till det för andra nyanlända genom att de skapar rubriker som får många ”infödingar” att rynka på näsan och se dem som otacksamma och bortskämda individer. De kostar också resurser, i en ansträngd tid, som så mycket bättre kunde ha använts på de vilka accepterar att de är här för att få vår hjälp.
Märk väl, vår hjälp.

Jag tror vi i vissa fall har helt fel personal som tar hand om det initiala mötet med nyanlända. Personalen skall självfallet ha förståelse för det umbärande det innebär att ta sig hit, och vad de nyanlända kan ha med sig i ”bagaget”, men det kanske inte primärt är empater vi skall ha längst fram utan människor som, i det första mötet, är tydliga och konsekventa. Kanske borde vi sluta mjäka med dessa vuxna människor som kommer hit, sluta anpassa oss efter deras önskemål, och i stället bli väldigt tydliga med vad vi har att erbjuda redan från början. Det är de som söker vår hjälp och hjälpen vi erbjuder skall, utan tvivel, erbjudas på våra villkor och utefter de förutsättningar vi nu har. De måste få tydlig information så tidigt som möjligt om vad vi erbjuder men också vilka krav vi kommer ställa på dem så inte alla dessa missförstånd uppkommer som kostar resurser andra nyanlända skulle ha haft nytta av.

Jag har under morgonen funderat på ett förslag till en text de borde få vid ankomst. Den är snabbt och slarvigt skriven och går självfallet att fila mycket på, lägga till och dra bort delar, göra tydligare… Men det är i alla fall en start och jag hoppas att tanken med texten, att vara tydlig, går fram till eventuella läsare.

Välkommen till Sverige!

Innan vi går in på förmåner och regler så vill vi att ni skall tänka på, och verkligen låta det sjunka in, att det är ni som söker vår hjälp och inte tvärtom. Vi har inte bett er komma hit utan gör er en välgärning genom att hjälpa er i en tid när ni säger er behöva vår hjälp. Vi begär absolut inte att ni ständigt skall tacka oss men det är viktigt att ni respekterar värdlandet, våra regler och inte ställer till med problem för vår befolkning, eller myndigheter, eftersom detta kommer minska vår lust och ambition att hjälpa.
Kort sagt: Ni ber om vår hjälp och ni får anpassa er till vad vi kan, och vill, erbjuda er.

Först vill vi påpeka att vi, i nuläget, har väldigt dåligt med bostäder och resurser för att ta hand om er alla, på ett sätt vi skulle önska, eftersom det är så många som kommer just nu. Vi hoppas ni har överseende med detta men om ni tror att vi inte kommer kunna leva upp till era förväntningar bör ni självfallet söka er till ett annat land. Det finns, utan tvivel, någon annan som kan ta er plats här. Det kan mycket väl bli så att ni hamnar långt utanför storstadens puls och i värsta fall kan ni även hamna i tältläger eftersom vi helt enkelt har brist på bostäder. Ni kommer alltså bli utplacerade där vi finner plats och ni förväntas acceptera den placeringen utan protester. Försök se det som en tillfällig placering som förhoppningsvis är bättre än det ni lämnade om ni nu inte tror ni kommer trivas men ha i åtanke att vårt jobb är att finna er tak över huvudet, ert jobb är sedan att skapa er en framtid. Er tillfälliga bostad är i alla fall säker.

När det gäller religion så är det fritt för var kvinna, man eller barn att tro på vilken religion som de än må välja. Viktigt påpekande är dock att Svenska lagar står över all religion och/eller tradition!  Tro är, i vårt samhälle, något personligt och inget att trycka ner i halsen på andra. Ingen får tvinga någon annan att tro eller dyrka den entitet/entiteter de själva tror på eller pådyvla människor av liknande tro eller kulturell samhörighet, sätt, klädval eller ritualer de själva inte valt. Detta sagt, så är det samtidigt så i Sverige att de flesta inte är speciellt aktivt religiösa. Många tror på ”något” men låter inte detta styra deras liv och är definitivt inte intresserade av att behöva anpassa sig till någon annans tro.
Sammanfattat: Man får tro på vad man vill, de flesta bryr sig inte, men kom inte med några som helst krav på att någon skall behöva anpassa sig till någon annans tro för vi är inte intresserade av detta och ingen har heller någon rätt att kräva det.

Kvinnan har en jämställd position och status i samhället. Ingen man har rätt att bestämma över en kvinna just i egenskap av att vara man oavsett släktskap eller ingifte. Mannen bestämmer inte över hustrun, fadern eller sönerna bestämmer inte över den myndiga dottern eller systern. En kvinna har lika stora möjlig- och rättigheter att skapa sin egen framtid i Sverige och har inget behov av att ha en man som bestämmer vad hon får eller inte får göra. Vad gäller heltäckande klädsel där inte ansiktet syns så kommer dock många av oss att betrakta den kvinnan med skepsis eftersom vi både ser det som en form av kvinnoförtryck men främst för att vi, i vårt samhälle, är vana vid att kunna se ansiktsuttryck hos den vi talar med. Det är absolut tillåtet att klä sig på detta sätt men samtidigt får man då förvänta sig ett visst avståndstagande från många människor.

Ni förväntas lära er språket så snart som möjligt oavsett om ni fått besked om att få stanna eller ej. Förutsättningar för detta kommer presenteras men det ligger på er att anstränga er så ni når målet. Att kunna Svenska är viktigt för att ni framöver skall ha möjlighet till arbete och självförsörjning.

Slutligen måste ni självfallet hålla er inom lagens råmärken och skulle ni bryta mot någon lag kan detta innebära utvisning. Om ni inte är säkra på vilka regler och lagar som gäller så fråga hellre än att chansa.

Ni är, som sagt, välkomna men vi vill vara tydliga med att det är ni som behöver vår hjälp och inte tvärtom. Antingen accepterar ni detta eller så lämnar ni landet omedelbart och lämnar plats andra som behöver hjälp.

Politikens ynklighet

Det här med populism brukar rynkas på näsan åt och inte helt sällan användas för att beskriva ”satans anhängare” och förespråkare för ett nytt Treblinka, ja Sverigedemokraterna alltså. Populist, för mig, är den politruk som med örat mot marken och fingret i vädret ser till att följa vad den mest högljudda gruppen väljer att fokusera på. Ni vet, den där lilla klicken som ofta drar med sig ett släptåg av lättpåverkade människor, vilka själva inte orkar sätta sig in i en fråga utan endast agerar känslomässigt, och som utnyttjar detta för att vinna ”ära och berömmelse” i ett försök att få ”finnas till” ett slag.

Där har vi numera den så kallade ”sjuklövern” vilka själva inte vågar säga något där någon kan ta anstöt, inte vågar ta några egna beslut för ”någon” kan komma i kläm och inte vågar säga något som kan tolkas som att de har en egen åsikt. Decemberöverenskommelsen är ett tydligt exempel på hur fega och ynkliga individer inom alliansen väljer att undvika allt vad ansvar heter genom att helt enkelt avskriva sig detta. De har möjlighet att faktiskt bedriva politik men väljer att sitta på avbytarbänken och låtsas att de har förslag som kan göra skillnad i stället för att driva igenom dem. För att vara tydlig: Alternativet till DÖ är att INTE ha DÖ. Sedan får man lösa de problem som kommer…

Det skall inte vara lätt att styra ett land. Det skall inte vara lätt att få igenom dåliga förslag. Om du som politiker inte vågar agera i linje med din övertygelse när möjligheten ges skall du nog inte vara politiker.

Som jag ser det måste en politiker ha en större överblick över läget och en ideologi i ryggsäcken för att hålla sig på banan när variationer i världsläget gör det svårt att hålla blicken mot horisonten. Jag menar inte att t.ex. alla moderater måste tycka likadant eller ha en identisk ideologi utan att var och en bör ha sin egen åsikt och egna ideologi men att dessa två självfallet har fler likheter än olikheter inom gruppen ty annars kanske det är läge att byta parti. Huvudsaken är att politiken måste se till den större bilden och inte fokusera så mycket på vad massmedia, klicken eller de lättledda väljer som ”flavour of the month”.

Om vi blickar tillbaka litet så har politiken, bortsett från ett parti, inte vågat räkna på eller diskutera hur mycket människor vi kan hjälpa inom Svea rikes gränser. Det finns givetvis en gräns på hur många vi har kapacitet för men den frågan vågar inte politikerna ta i med tång eftersom de är ynkliga människor som hellre sitter på sitt mandat än att använda det för Sveriges bästa. Det borde ha varit en självklarhet att vi skulle ha inventerat möjligheterna innan vi öppnade grindarna på vid gavel. Det borde ha varit en självklarhet att vi först tittade på hur de sämst ställda har det i landet innan vi skaffade oss ytterligare utgifter som vi har svårt att finansiera. Det borde ha varit en självklarhet att vi först kikade på hur många människor vi har bostäder till, hur många vi kommer kunna bygga i närtid, istället för att diskutera i termer som hur många människor vi ”har plats till”. Att ha plats till innebär faktiskt inte att vi kan belägga hela Sveriges yta med människor.

En politiker måste ha en kompass och en överblick som är större än vad som just finns under näsan. En politiker måste ha tillräckligt mod att säga nej trots att vinden blåser. En politiker måste vara inläst nog, och inte minst våga be om rätt information, för att kunna fatta beslut som gynnar Sverige även om de besluten kanske inte faller i god jord hos de vokala få.

Just nu måste politikerna ta ansvar, de måste gå ut i kommunerna och fråga hur många flyktingar de kan ta emot (och acceptera svaret de får), de måste se till hur vår hjälp skall kunna finansieras, hur den bäst används men samtidigt ha blicken mot horisonten för att inte tappa bort det större perspektivet. De får inte missa att deras uppdrag primärt är hur vi skall ha ett så bra samhälle som möjligt. Att förenkla asylprocessen är en del i det hela men den måste ske i kombination med ett fast antal som vi kan hjälpa. Vi måste kunna säga ”Så här många kan vi ta emot men sedan är det stopp!” och vi måste vara tydliga med detta mot vår omvärld.

Det kan låta cyniskt att vägra att ge hjälp till alla men någonstans finns där en gräns för vad vi mäktar med och vi måste finna denna gränsen illa kvickt för att därefter anpassa mottagandet så att det blir så bra som möjligt för våra blivande landsmän men också för de landsmän som redan är här.

Vi har inte råd med ynkliga politiker! Det är dock riktigt trist att, som borgare, betrakta den politiska fegheten inom ”mitt” tidigare förstahandsval och konstatera att de enda som hela tiden vågat dra upp frågan i ljuset är just de ”förhatliga” Sverigedemokraterna…

Inte alls konstigt att de vinner väljare för ingen vill rösta på en feg lögnare.