Är alla lika rasistiska nu?

Länge nu har det varit en lott för de ondaste onda att beskriva problemen med en fullständigt oreglerad och allt för stor invandring till vårt lilla, men ändock per capita rika, land. Att inte öppet vråla ut sin godhet genom att beskriva hur man minsann gav till tiggare, önskade (och betalade) till radiohjälpen eller gav bort pengar och saker till nyanlända vad detsamma som att man var en übernazist med dunkla, och framförallt bruna, åsikter och förhoppningar om nya förintelseläger för att rensa ut alla som inte var tillräckligt ariska.

I några få, men stora, kliv har nu regeringen tagit sig förvånansvärt nära vad dessa ondskans förkämpar länge talat om. Vice statsministern brast nästan ut i gråt över hur fruktansvärt det var att öppet visa hur hycklande hon varit när hon plötsligt accepterade förslag hon, och hennes patetiska parti, tidigare kraftfullt tagit avstånd ifrån. Jag förstår att det inte är lätt när man tvingas bevisa för världen att det man säger sig stå för inte är vatten värt när man jämför med positionen man kan tvingas ge upp.

Jag undrar om det är SD’s förtjänst att besluten äntligen kommit till stånd eller om det beror på deras existens att det tagit så lång tid för de övriga partierna att få tummen ur. Det har ju länge verkat som att inget parti har hjärna nog att se förbi aversionen mot och rädslan för att bli förknippad med SD så de istället har sprungit åt andra hållet oavsett vilket förslag som kommit ur Åkessons mun. Nu helt plötsligt är det inte dumheter längre för politikereliten befinner sig i ett hörn och kan inte springa bortåt längre. Moderaterna tog de första stegen mot SD tillsammans med kristdemokraterna. Sedan har sossarna varit så illa tvungna att följa efter för hårda fakta går inte att bestrida med moraliska fantasiargument. Självklart förnekar de allt samröre med SD och hävdar fortfarande med en dåres envishet att inget sant eller gott kommer från det partiet. Men alla Svenskar är inte inkapabla att resonera logiskt…

Nu menar jag inte att Sverigedemokraterna har rätt i allt de säger för jag uppfattar många av deras argument som allt för överdrivna för att tas på allvar men de har inte, och har inte heller tidigare haft, fel i allt. Tragiskt nog har de varit ensamma om att våga framföra åsikter som fallit utanför åsiktskorridoren.

I Varberg ser det fortfarande mörkt ut då lokalmoderaterna, tillsammans med kretsordföranden, valde att ”sparka ut” Johanna Palmelid för att hon hade mage att i förväg diskutera något som nu verkar vara partilinje. Själv verkar hon tro att det rör sig om hennes förhållande med en sverigedemokrat men i min värld ser det mer ut som ett maktspel för att de inte vill låta en ung kvinna, med egna åsikter, komma fram i ljuset utan att hon accepterat vad hon får tycka och tänka.

Visst var det så att hon kanske gick till överdrift i argumentationen och det kan tyckas vara ett ovist drag att skriva en insändare tillsammans med en sverigedemokrat men sett till det sista så är detta samarbete inte helt främmande för många andra moderata lokalföreningar. Det första är inte alls konstigt när det gäller en människa som är ansatt av de hon sett som ”de sina”. Ett parti som säger sig ha högt i tak men bevisar sig vara lika toppstyrt lokalt som nationellt kan lätt få en medlem att gå till attack för att försvara sig och sedan är det igång. Jag är säker på att hela situationen kunde ha lösts på ett mycket bättre sätt om de inte använt partipiska utan tagit henne på allvar.

Nåväl, hon får inte längre vara med och har också utträtt ur partiet. Moderaterna kommer inte vinna några röster på det draget…

Religiöst våld slår till igen!

Återigen har vedervärdiga människor på ett sedvanligt brutalt sätt mördat oskyldiga människor i namnet på en hittepå-entitet. De verkar tillhöra en grupp religiösa människor som hävdar sin rätt att påtvinga sin världsuppfattning på andra men när retoriskt tvång inte verkar fungera ser de det som en självklarhet att ta till våld.

Jag finner inte ord som tillräckligt kan beskriva min avsky för denna typ av människor och det enda ”positiva” jag ser är att de själva inte överlevde för jag finner ingen som helst anledning att ge sådant avskum mat och husrum för x antal år framöver. Då är det bättre att begrava dem under lämplig urinoar och låta horder av människor sprida mänskligt avfall över deras minne.

Vad som dock förvånar är hur så många människor om och om igen (så fort liknande terrorangrepp sker) och med en dåres envishet vill påstå att detta inte är våld och mord i religionens namn. Religion är ju hittepå där vem som helst har möjlighet att tolka in vad f-n de själva än vill som religionens innebörd. Kort sagt: Dödar du i islams, kristendomens, ba’hais, scientologikyrkans, buddhismens (eller valfri religiös sammanslutnings) namn så ÄR det religiöst våld!

Eftersom det rör sig om hittepå finns det ingen av oss som egentligen har tolkningsföreträde vad gäller för vilja, den ack så undvikande, guden har. Ingen av oss kan lägga fram något bevis på vad guden egentligen anser att vi skall göra eftersom denne tydligen rör sig på outgrundliga vägar. Den bögdödande guden från gamla testamentet är lika valid som den mjäkiga ”sure, misshandla mig allt vad du vill” från det nya. Den självmordsbombande och pedofiliuppmuntrande guden är lika sann och riktig som den människoälskande.

Ingen av oss (såvida vi inte, inom den religiösa klubben, har beslutat så) har tolkningsföreträde i fantasins land och ingen av oss kan hävda sig känna till guds vilja. Att sedan våra värdelösa politiker, verklighetsfrånvända mediaarbetare eller aningslösa och ”gilla/dela-kåta” före detta underhållare inte vågar använda andra begrepp än ”terrorist” när det rör sig om religionskrigare är en del av varför det är svårt att angripa problemet.

Själv bryr jag mig inte om vilken gud du tillber, jag bryr mig inte om vilka fjantiga ”händerna på täcket och lev sexuellt frustrerad”-regler din låtsaskompis kräver att du skall leva efter eller hur många gånger du, på din fritid, vänder arslet upp mot skyn. Men så snart din tro inverkar på min, eller någon annan ovillig människas, möjlighet att, i enlighet med de demokratiskt uppställda samhällsreglerna, leva mitt liv så skall du tas bort all rätt att påverka din omgivning. Lev med din tro men ta aldrig upp den som ett seriöst argument utanför din egna desillusionerade grupp.

Det finns ingen sann religion utan endast, av människor, tolkade texter och trosuppfattningar så kom inte här och påstå att kräken inom ISIS inte mördar i religionens namn för de har precis samma rätt som alla andra förvirrade människor att besluta vad deras gud anser rätt och riktigt.

Ur samhällets synvinkel måste vi dock ta ett viktigt beslut angående hur vi skall relatera till religion och som jag ser det bör vi bli tydligare med att separera staten från religionen. Lika litet som vi skall tillåta det flygande spaghettimonstret att diktera vårt fokus skall vi låta låta andra trosuppfattningar ha någon som helst rätt att påverka samhället i någon riktning.

Missförstå mig rätt. Jag är helt för att alla skall få tro på vad de vill för annars skulle jag vara för ett förbud mot att fantisera och det är jag självfallet inte. Jag är bara emot att någons fantasier skall få påverka min verklighet.

Tillbaka till framtiden…

Det stora ämnet är fortfarande flyktingströmmen och, såklart, att hata Åkesson. Litet snabbt om flygbladet som delas ut till både flyktingar som eventuella lycksökare som söker sig åt vårt håll.

Det är utan tvivel ett ganska dåligt och illa skrivet blad. Under all kritik när det kommer från ett riksdagsparti som borde ha bättre vett än att låta ett blad med självmål gå igenom granskningen (såvida det inte är ytterligare ett medvetet drag för att få fri publicitet). Å andra sidan så har mitt förtroende för politikers intelligens på riksnivå aldrig varit så lågt som det är just nu så det kanske helt enkelt går i linje med förväntningarna.

Några av felaktigheterna borde ha varit bättre förklarade som t.ex. burkaförbud på allmän plats samt förbud mot halalslakt (eftersom det var detta som media valde ut att slå ner på). Vi har ju redan nu ett förbud mot den form av halalslakt de flesta av oss vänder oss emot och att klä sig på ett avvikande sätt lär inte heller bli förbjudet OM inte SD får tillräckligt många röster för att driva igenom detta. Å andra sidan har vi redan nu förbud mot att låta idioter visa sig vara idioter genom att bära svastika så vem vet…

Men vad är det mer än de två sakerna (jag slår ihop burka och niqab här) som går att vända sig emot? Men skall nog inte glömma att SD’s syfte med flygbladet är att avskräcka så det är inte konstigt att de inte tar med de positiva sakerna med att leva i vårt vackra land. Ja, just det… De skrev under med ”The people of Sweden”. Men är inte SD ”The people of Sweden” också? Jag menar, de skrev inte ”All people in Sweden” eller ”All citizens of Sweden” utan håller sig till ett mer luddigt ”begrepp”.

Jag kan själv inte riktigt räkna in mig i ”The people of Sweden” heller eftersom jag inte gillar när ett dokument tillåts gå i tryck trots att det finns uppenbara självmål i texten (och hur f-n tänkte de när de högerställde textmassan? Är det för att underlätta för de som läser från ”andra hållet”?) men det finns dock statistiska underlag för det de skriver och även har ett flertal andra partier, som håller sig i åsiktskorridoren, också uttryckt liknande åsikter i närtid.

Flygbladet var redan tidigare aviserat att det skulle komma och vad hade egentligen folk trott att det skulle innehålla? Syftet är att avskräcka och, märk väl, övriga partier tar det lugnt i avståndstagandet eftersom de vet att vi är på väg mot något vi inte på långa vägar kan hantera (MP undantaget eftersom de som vanligt är tämligen aningslösa om det mesta).

Det handlar inte om att Sverige är ett rikt land längre. Det handlar om att vi inte har förutsättningar att vara så ”goda” de vokala grupperna kräver att vi skall vara.

  • Vi har hög arbetslöshet.
  • Vi har inte utbildningsmöjligheter (fattas lärare och färre vill utbilda sig till detta)
  • Vi har bostadsbrist.
  • Vi har en sjukvård som går på knäna, det fattas pengar och framför allt fattas det personal.
  • Vi har inte möjlighet att upprätthålla lag och ordning i hela landet.
  • Vårt försvar kan inte lösa sin uppgift på ett betryggande sätt.

Jag förstår varför vissa politiker vill importera röster, jag förstår varför storföretag som IKEA vill importera nya kunder. Men jag förstår inte hur det kan finnas så många som inte fattar att vi inte har oändlig kapacitet i ett litet land med 9 miljoner innevånare.

Drygt två år nu…

Ja, litet mer än två år har passerat sedan denna, officiella, blogg sjösattes (fråga inte om den andra 😉 ). Den startade med litet semi-personliga inlägg med litet trams och funderingar för att sedan med tiden övergå till primärt samhällsfunderingar och kritik mot sådant jag tyckte var värt att kritisera.

En av mina vänner nämnde nyligen att den hade läst något av mina inlägg men aldrig skulle kunna ”gilla (facebook)” det beroende på det yrke den har (och att den såklart inte alltid håller med). Jag har hört detta från andra med och har full förståelse för att det kan kännas och bli på det sättet eftersom antalet ”vänner” på facebook då och då faller efter ett inlägg.

När det gäller vänner som faller bort beroende på något jag skriver… Tja, det finns bara någon enstaka som jag verkligen känner att jag kan sakna men de andra kan nog kvitta. Som tidigare nämnda vän påpekade så ”skriver jag provocerande” ibland och går över eller tangerar gränsen till vad som är riktigt ”ok” att uttrycka. Trots att denna vän inte känt mig så länge och att vi ytterst sporadiskt träffas hade den fattat att ”Inte allt är på riktigt” som jag skriver. Detta står f.ö. på andra raden i bloggen, precis under namnet, och har gjort så sedan start. Så jovisst, utöver funderingar och trams går jag ibland över gränsen, jag provocerar i syfte att få folk att tänka till ett par varv extra… och ibland skriver jag bara för att jävlas litet.

Men, som skrivet, förlusten är kanske inte så stor att vissa vänder mig ryggen utan att först ifrågasätta eller be om utveckling av vad jag skrivit. Jag menar, är man en vän så kanske man funderar ett par varv innan man terminerar en kontakt? Samtidigt så är det ändock så att jag inte kan säga att jag minns vilka som lämnat. Det är mer siffror som dragits bort från ett tal på facebook. Men en minns jag och där försökte jag flera gånger återfå kontakt för att se om det kanske gick att utveckla. To no avail…

Sedan får jag en del mejl ibland (mjo, det är tydligen inte så svårt att lista ut vart de skall skicka dem 😉 ) varav ett, som kom nyligen, var litet lustigt. Personen som skrev ifrågasatte hur jag kan jobba som sjuksköterska när jag verkar tycka så illa om människor. Det var att blanda äpplen med päron i min värld… Som ssk är patienten, oavsett kön, läggning, ursprung, religiös uppfattning osv, det som står i fokus och jag hjälper denne så gott jag kan med alla de medel jag har till mitt förfogande och utefter de förutsättningar som finns just vid det tillfället. Jag älskar mitt jobb och jag tycker verkligen om att arbeta med människor men detta har verkligen ingenting med min samhällskritik att göra.

Det går alldeles ypperligt att vara en väl fungerande sjuksköterska samtidigt som man ifrågasätter på vilket sätt vi bäst spenderar våra pengar när det gäller invandring och asylhantering. Det funkar att vara för ett förbud av tiggeri samtidigt som man kan behandla en tiggare utan att för den sakens skull ge den sämre vård eller skuldbelägga dess existens i vården. Och detta primärt av två viktiga skäl:

  1. All politik ställer grupper och önskningar mot varandra, den måste prioritera och på bästa sätt hantera de resurser vi har till förfogande för de är inte oändliga. Det är helt enkelt på detta sätt som politiken måste fungera men vi har haft ett långtgående problem med skitpolitiker som hellre går på känsloargument än ser till fakta och logik. Många, men inte alla, politiker agerar på det sätt som ger dem minst kritik på sociala media. De gör kardinalfelet att gå ner på personnivå och låter skräpmedia diktera dagordningen istället för att behålla blicken mot horisonten och se till att de övergripande besluten blir så bra som möjligt för vårt Svenska samhälle.

    Hade de inte haft sådant fokus på att framstå som godhjärtade och snälla människor som definitivt aaaaaaldrig kan ta ett beslut som kränker någon överhuvudtaget (vilket är riktigt svårt i dagens samhälle) skulle SD aldrig haft en möjlighet att växa som de gjort. För let’s face it: Åkersson har haft rätt om en hel del och detta verkar även politiker från andra partier nu acceptera även om de fortfarande inte klarar av att säga det rakt ut. Att SD som parti har en del skit bakom spakarna må vara väl men jag tycker det är bra att de finns för utan dem hade skutan Sverige kantrat fullständigt vid det här laget. Politikerna i ”sjuklövern” behöver SD för att kunna ta en del av de hårda beslut som måste tas nu. De behöver dem på så sätt att SD lägger grunden i tänk hos tillräckligt många väljare för att de värdelösa skitpolitikerna i övriga partier skall våga tänka högt i de banorna.

  2. Jag hycklar inte med att jag är egocentrisk och prioriterar utefter vad jag själv ser som ”ringarna på vattnet” (finns säkert någon annan som funderat ut en liknande modell). I mitten står jag och mina barn (svårt att skilja på) och så fort som något verkar inverka negativt på mina barn så kommer jag att slå mot detta. Det är min roll som förälder att göra så och trots att jag kan känna empati/sympati för andras situation kommer inte detta att ändra mitt fokus. Mina barn går före någon annan, för mig, okänd pappas barn. Efter detta kommer min broders familj, nästa ring de få RL-vänner som finns (samt någon skum Cyberbekantskap jag aldrig träffat men ”känt” bra länge), nästa ring kan vara ”mitt kompani”, vår bataljon, nästa ring kan vara andra lösa förbindelser jag träffat IRL, nästa ring kan vara min arbetsplats, huset där jag bor, området jag lever i, staden jag bor i, länet jag bor i, landet jag bor i, Skandinavien, Europa, västvärlden och i händelse av att vi blir attackerade av aliens: Tellus. Självklart är ringarna mer detaljerade och mer komplexa och situationsberoende men… förhoppningsvis förstår du hur jag menar.

    Detta innebär samtidigt att jag inte fokuserar lika mycket beroende på hur långt ut från centrum man kommer och detta är både som skyddsmekanism, som brist på tankekapacitet för vem kan hantera all den informationen och vem skulle klara av att verkligen känna med alla dessa lidande människor och djur som existerar på vår jord?

    När vi då hamnar i diskussioner om vad Sverige skall ha sitt fokus så är det utan tvivel primärt på våra egna medborgare och glöm inte att vi endast har möjlighet att hjälpa om vi fortsätter vara ett ”rikt” land.

    Sedan vill jag tillägga att ibland kommer människans ”lika värde” upp i diskussionen… Eh, vilket värde är det egentligen man talar om? Sett rent krasst och ur ett större perspektiv är vi ju fullständigt förgängliga och utan värde. En fabriksägare kan eventuellt se ett värde i sin arbetare men det värdet varierar ju beroende på vilken arbetare det rör sig om.
    För mig är värdet detsamma som utefter modellen ”ringarna på vattnet” och jag är ganska säker på att den absoluta majoriteten friska människor skulle säga detsamma om de bara fick tänka litet fritt.

Nåväl… det blev längre än planerat idag men ibland behövs en funderare och det brukar hjälpa att skriva ner den. Snart skall jag, och min horribla människosyn, gå till jobbet i hopp om att kunna bidra till snabbt tillfrisknande alternativt uthärdlig tillvaro bland några av mina medmänniskor…