Arbete och bin borgar för att min skalle upplever mindre bank än många andras imorgon…

😀

Den första sommarmånaden spenderas i fortsatt singelskap och även om jag stundoms kan översvallas av känslor av ensamhet så finns det ändå vissa fördelar med att stå själv mot livet. Primärt rör det sig om kortare beslutsprocesser med färre viljor att ta hänsyn till och betraktar man mitt mål med min kommande framtid så har jag noterat att mitt fokus kan komma i konflikt med yttre önskemål. Främst är det ett dåligt samvete, för att mina val ger mig litet utrymme över till annat, som inte längre har någon funktion.

Även om jag är ganska bra på att befinna mig i stunden och ge hela min uppmärksamhet till var jag är och vem jag är med finns där ändå alltid en känsla av det finns saker jag borde göra istället för att bara njuta av nuet ibland. Nu är det bara mina egna val som förhindrar att jag hamnar ur fas med den större planen. Och då gör jag inte det…

Nu menar jag verkligen inte att man inte skall njuta av nuet för det gör jag verkligen även om det kommer svackor ibland som konsekvens av att stå ensam. Men jag löser dem oftast genom att sysselsätta mig med sådant som ger ett annat fokus och då blir det genast lättare. Man kan också välja att vara tacksam för det man upplevt och med vilka man upplevt det med. Livet sker ju nu och, enligt mitt sätt att se det, är det slöseri av nuet att leva i det förflutna.

Så nu är jag tacksam för att existera. Jag är tacksam för de som vandrat in och ut ur mitt liv. Och som biodlare är man aldrig ensam. 😉

Snart är det sommar. Jag skall jobba mycket, odla bin och träna.
Och det skall bli en bra sommar…