Övning som lyfter.

Ytterligare en vecka i grönkläder har passerat och denna gången blev det litet annorlunda eftersom jag inte kunde genomföra med min ordinarie sjukvårdsgrupp. Problemet låg i att sjukvårdsgruppens övningsvecka tidigarelagts till en vecka jag hade bokat upp med jobb vilket inte kunde avbrytas utan ett rejält inkomstbortfall, vite på grund av brutet avtal samt risk om problem med nya avtal med den parten framöver. Men detta löstes genom att jag fick göra min KFÖ utan fokus på sjukvård (bortsett att jag var delinstruktör i ett sjukvårdsmoment) och istället fick delta i moment jag sällan får utföra som sjuksköterska.

Och det var så uppfriskande att göra något nytt, bli utmanad på ett annat sätt och faktiskt lära mig något. Ty det är tyvärr så att man som sjuksköterska, på övning, sällan blir satt i positioner där man utvecklas. Det skulle troligtvis kräva allt för mycket resurser eftersom de flesta av oss har en tämligen gedigen kunskap inom området, från utbildningar och praktik inom våra områden, så utvecklingen blir eftersatt. Det är inte gnäll från min sida utan bara ett faktum.

Så det blev alltså en av mina absolut bästa övningar trots att jag inte hade sjukvården att luta mig tillbaka på. Troligtvis var det just att få öva utanför mitt naturliga element som gjorde att det blev såpass bra för mig.

Som alltid är det hög imponansfaktor på personalen som, med gott mod, löser uppgiften på bästa sätt. Det är en skara kompetenta människor, med mycket varierad bakgrund, vilka vanligtvis muntert sätter tänderna i tunga och komplexa problem som tillsammans får en stor maskin att rulla framåt trots alla problem vilka uppkommer längs dess väg. Visst skojas det friskt men alla verkar vara mycket införstådda i att det är inför en skarp uppgift, med allt en sådan innebär, vi övar. Det finns inget ”leka krig” i dessa övningar.

Avslutade det sista övningsdygnet, i hemmets trygga vrå och i sällskap av min dotter, med Pizza och Grease. Fantastiskt avslut på en grymt bra vecka.

I skrivande stund är det en ny vecka med studier och Depeche Mode på hög volym.
Life IS good! 😀

Brief introspect.

Sitter ”miss i nassen” (eller snarare under spöktimman) med ett litet glas krusbärsmjöd från förra årets skörd. Jag vill nog påstå att vinbärsmjödet blev bättre men det är ändå fantastiskt lyxigt med egen produktion av alla råvaror.

Tänker på hur fantastiskt livet ändå har artat sig. Just nu är det svårt att inte känna sig nöjd med var jag är precis i detta nu utan att för den sakens skull känna någon brist på kommande upplevelser. Jag fann ”mindfulness” långt innan jag läste om det eller visste att det var ett koncept. Någonstans hade jag förstått att här och nu, för mig, nästan alltid är bättre och det är där jag vill befinna mig. Och det är klart att det innebar ett problem när jag umgicks med människor som så gärna befann sig i forntiden, med alla dess hugg och slag, eller framtiden med all dess ovisshet och stressande känslor. Att finna nuet och bara tillåta sig njuta av det man har där är en sådan fantastisk gåva man kan skänka sig själv.

Jag pratade med en kollega för ett tag sedan som inte riktigt hade insett att det där med att leva här och nu inte betyder att man samtidigt skall tillåta sig att bli impulsiv och bara följa varje ingivelse. Det innebär absolut inte att man säger ja till allt. Man blir inte naiv utan skall fortsätta precis som alltid att tänka och fundera över vilken väg man skall ta för att komma framåt, man skall inte släppa det automatiska ifrågasättandet som inträder när man är på väg att genomföra stora förändringar och man skall fortsätta skärskådandet av känslor och var de kommer ifrån. Framför allt reda ut om det är sanna känslor. Men man skall tillåta sig leva i nuet och man skall vara snäll mot sig själv.

Jag tror nästa vecka blir riktigt bra och den känslan sitter jag med nu och njuter av.

Politik trots allt

Att det finns människor som röstar på miljöpartiet får mig verkligen att överväga om det är en bra idé att alla människor, över 18, har givits rösträtt. Och det berör egentligen inte endast miljöpartiet men deras väljare delar samma patologi i större grad än vad som hittas bland övriga partier. Men mitt ställningstagande beror inte på att jag dömer ut dem som korkade eller lägre stående individer utan för att de är känslomässigt styrda i sina val. De köper domedagspropagandan, och de infantila förslagen till lösning, med hull och hår. De röstar av rädsla istället för att göra en väl avvägd bedömning av situationen.

Innan nu någon börjar prata om klimatförnekelse (hur detta nu kan vara ett koncept) så vill jag förtydliga att jag absolut tror på att klimatet förändras ty så har det alltid varit oavsett om människan befunnit sig på planeten eller ej. Jag säger inte heller att människan skulle vara oskyldig till hur klimatet nu beter sig för det tror jag inte.

Men när man är rädd, arg, ledsen osv. så befinner man sig i affekt och detta gör att man också ser allt i ett väldigt snävt spektra. Det innebär att man fokuserar på en mycket liten del av en oändligt mycket större verklighet. Beslut tagna i affekt är sällan bra beslut. Miljöpartiet sprutar ur sig ”lösningar” sprungna ur panikkänslan som kommer när man tror att himmelen kommer falla ner och rädda människor känsloröstar på känsloargumentation. Men de löser inga problem utan skapar bara en sämre tillvaro för kollektivet. Jag menar inte att vi skall bli logiska robotar ty känslor är en stor del av den mänskliga varelsen. Men det är också viktigt att man, för sig själv, tar reda på vad en känsla är sprungen ur och hur mycket bäring i verkligheten den har innan man tar med den som en faktor i ett beslut.

För sanningen är att Sverige är ett väldigt litet, om än fantastiskt, land både till befolkning som till yta. Vi skulle kunna fördubbla våra utsläpp och det skulle ha en försumbar inverkan i ett globalt perspektiv. Vissa argumenterar ur en megalomanisk föreställning om att resten av världen ser upp till oss och kommer följa den väg vi stakar ut så därför måste vi vara ”bäst i klassen”. Men faktum är att Kina, Indien, Ryssland, USA osv har inte oss som förebild. De tar inga order av oss eller följer förhållningsregler vi dikterar för den egna befolkningen.

Vad vi borde göra är att radikalt se över våra utgifter och skära bort allt som inte fokuserar på nationella kärnområden som skola, vård, rättsväsende, försvar osv. En del av det bortskurna kunde sedan fokuseras in i forskning och utveckling av BILLIG teknik som minskar utsläpp.
Där kan vi göra skillnad!

Slutligen skulle jag vilja påstå att de forna kommunisterna (vänsterpartiet) har en bra idé när det gäller elpriset. Det finns ingen logisk anledning till varför vi skall betala överpris för el om vi nu har ett överskott. Inom landets gränser bör egenproducerad el vara mycket billigare. Att köpa in el skall däremot vara dyrt men att priset på det egenproducerade skulle styras av bristen på el i andra delar av Europa är sanslöst dumt. Viktigt att påpeka är att det inte är naturlagar som styr regelverket runt elhandel utan det är människor (med, inte sällan, andra bevekelsegrunder än godhet som beslutsunderlag).

End of an ending

Sista passet på detta avtalet är nu avslutat men kanske blir det ströpass framöver dock inget bestämt. Det känns underbart att inte ha en fullständigt inrutad framtid just nu så detta firas med ett träningsläger i dagarna två.

Life is more than good 😀

Kort nostalgi

I ett försök att, på en gammal hårddisk, finna digitaliserade filmer från förr fastnade jag bland diverse textdokument jag producerat. Det blev en rejäl nostalgitripp med hjälp av musik, som även den var, från svunnen tid.Det var litet kul ändå att se hur litet jag förändrats i min syn på livet, universum och allting. För även om jag kan verka väldigt svart/vit i en specifik diskussion så har jag hela tiden befunnit mig i vetskapen om att allting är i gråskala. Ingenting är en absolut sanning och allting går att vända och vrida på.

Men även om den dystymiska sinnesstämningen förblivit i bakgrunden så har det i alla fall infunnit sig en acceptans om att det mesta vi gör är meningslöst i det stora hela men att det kan finnas mening i det lilla. Jag slåss inte lika mycket med den futila delen av ”varför” utan är mentalt tillfreds med var jag befinner mig i livet och världen. Därmed inte sagt att det inte finns saker som skulle må bra av att ändras på eller förbättras. Life is good men jag har varit trött ett längre tag och det hoppas jag på att kunna förändra. Det är inte på grund av mycket arbete. Nej det är något annat… Men jag har ett par teorier som kommer att testas framöver.

Flera gånger har jag spånat på inlägg att skriva men när jag väl varit hemma har orken inte riktigt funnits. Politik är ju ett intressant område att angripa för tillfället. Men ibland känns det knappt värt att lägga energi på att förklara, eller försvara, ett inlägg som någon blir upprörd över trots att premisserna är fastlagda från början. Allt är inte på riktigt… Det står högst upp på sidan. Ibland är ett argument eller en frågeförklaring inte mer än retorik. Får väl se hur det blir 😀

Bara ett litet tag till.

Kärleken till jaget

Inte sällan hör jag människor som, med en dåres envishet, hävdar att man inte kan älska någon annan om man inte först älskar sig själv. Upprepning gör att sambandet känns äkta och kommer det dessutom från flera håll känns det än mer genuint. Men det gör det inte sant.

En subjektiv känsla är inte detsamma som en objektiv sanning. Och seriöst… hur många, utan en diagnos, kan gå runt och _älska_ sig själv? De flesta av oss är förhållandevis nöjda med att se oss själva som en helt ok person med alla fördelar och brister det innebär.

För det går alldeles ypperligt att älska någon utan att älska sig själv. Det går bra att älska någon annan utan att ens gilla sig själv speciellt mycket. Däremot finns det stor risk att man hamnar i beroendeställning, eller i ett förhållande med skeva maktförhållanden, om man inte _respekterar_ sig själv. Respekt är ett fundament för kärlek. Den måste finnas.

Så även om man inte går omkring med en grandios narcissistisk syn på sig själv så måste man, för sig själv, dra upp gränser för vad man kan acceptera så man inte fastnar i något som kommer bli skadligt. Det är också viktigt att regelbundet ta ett par steg tillbaka och reflektera för att inte bli manipulerad för manipulation är ganska lätt att lägga märke till så snart du inte befinner dig i det känslomässiga.

Respekten för den egna personen är viktigare än att gå omkring och klappa sig själv på axeln i ett imaginärt kärleksförhållande. För när du respekterar dig själv accepterar du inte att någon annan inte gör det. Särskilt om det är en person som påstår att den älskar dig. Det är den inre respekten som kan hindra dig från att bli utnyttjad och skadad. Eller åtminstone rädda dig ur en situation innan den blir värre…

Så gå inte omkring och förvänta dig att finna kärleken i ensamhet. Fokusera på att se dina för och nackdelar, arbeta i en riktning som får dig att må bra över dig själv och se var dina gränser är och var du vill att de skall vara. Respektera dig själv och respektera dina gränser.

Och träffar du någon som visar sig ignorera dina gränser så vet du att det inte är någon att hålla sig kvar vid oavsett vad hormonerna påstår. Ty den personen respekterar inte dig. Och finns där ingen respekt så är det inte kärlek den personen känner för dig.

Lugnt

Nu var det ett tag sedan jag skrev något här och det har nog mestadels att göra med att allt är så fantastiskt lugnt. Inte så att jag har brist på saker att göra (bara att kolla på www.varbergshonung.se så ses en del där) utan det finns en massa men jag får också en massa gjort. Inte nog med det utan jag får det gjort utan att bli skuldbelagd (passivt eller aktivt) för att jag måste ha fokus på uppgiften istället för någon annan.

Livet är så lugnt och harmoniskt på det här viset. OCH (!) så har jag ledigt i två veckor! Får gjort hur mycket som helst jue! Som ex. dagens (eller egentligen flera dagars arbete fast i etapper):

Massa rost som jag slipade ner och rostbehandlade… Ingenting är optimalt på en parkeringsplats.
Och idag har jag lackerat henne. Hon är inte perfekt men jag behöver inte perfektion i mitt liv. Jag behöver bara ”Good enough” för att vara mer än nöjd 🙂

Så den damen skall bara tvättas och vaxas innan jag bestämmer mig för hur logon skall se ut på sidan, beställa den och sedan applicera den!

Men, det jag egentligen vill skriva är att livet är bra nu. Jag är visare av erfarenheten och jag är inte lika irriterad över alla dumheter jag råkat falla in i. Så nu är det odling, byggande, bin och jobb som hägrar. Först när hösten kommer blir det plugg och ovisst arbete. Men det är ok 🙂

/J