Grått nytt år!

Senaste veckornas döda artister har fått ett flertal bekanta att brista ut i ett ”2016 – worst year EVER”. Själv håller jag inte riktigt med… 2016 har delvis varit ett av de bästa åren hitintills för mig och jag kommer minnas det med värme. Det är  klart att förlusten av en artist, som med sitt uttryck har berört, kan kännas men det är ändå ingen människa man egentligen har någon direkt anknytning till och uttrycket kvarstår ju efter personens död.

Nej, då är nog förlusten av en av ”mina gamla” något jag reagerar mer över även om jag många gånger håller med om att det ”var dags”. Det är klart att den facebookska sorgen skall få ta sitt uttryck men kanske just för att den är offentlig, och nästan litet på låtsas, reagerar man litet lojt. Vore det en närstående hade samma brist på tröst varit oförlåtlig.

Inrikespolitiskt har det varit ett ovanligt meningslöst år. Alliansen har fullständigt tappat sitt existensberättigande i och med att de överhuvudtaget inte använder sig av de demokratiska verktyg som finns för att få igenom sin politik. De har varit tydliga med att det inte är Sveriges väl och ve som är i fokus utan vikten ligger i att få vara med och leka med andras pengar. Att inte ha modet att driva den politik man hävdar är bäst ter sig väldigt konstigt i fotfolkets öron och det skänker röster till ett parti som har så många öppet enfaldiga människor på beslutande poster (nej, jag menar inte Mp även om det också passar in).

Utrikes har det varit roligare. Brexit var fantastiskt skojigt och att Trump vann bidrog med grädde på moset. Båda är exempel på hur det går när distansen mellan elit och gräsrötter blir för stor.

Men privat har det, som sagt, varit ett mycket bra år. Jag är mer jordad (elektrikerhumor!) och har funnit kärleken. Vad mer kan man önska förutom hälsa (hej!)?

Jag misstänker att 2017 kommer bli än mer spännande.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *