Politik trots allt

Att det finns människor som röstar på miljöpartiet får mig verkligen att överväga om det är en bra idé att alla människor, över 18, har givits rösträtt. Och det berör egentligen inte endast miljöpartiet men deras väljare delar samma patologi i större grad än vad som hittas bland övriga partier. Men mitt ställningstagande beror inte på att jag dömer ut dem som korkade eller lägre stående individer utan för att de är känslomässigt styrda i sina val. De köper domedagspropagandan, och de infantila förslagen till lösning, med hull och hår. De röstar av rädsla istället för att göra en väl avvägd bedömning av situationen.

Innan nu någon börjar prata om klimatförnekelse (hur detta nu kan vara ett koncept) så vill jag förtydliga att jag absolut tror på att klimatet förändras ty så har det alltid varit oavsett om människan befunnit sig på planeten eller ej. Jag säger inte heller att människan skulle vara oskyldig till hur klimatet nu beter sig för det tror jag inte.

Men när man är rädd, arg, ledsen osv. så befinner man sig i affekt och detta gör att man också ser allt i ett väldigt snävt spektra. Det innebär att man fokuserar på en mycket liten del av en oändligt mycket större verklighet. Beslut tagna i affekt är sällan bra beslut. Miljöpartiet sprutar ur sig ”lösningar” sprungna ur panikkänslan som kommer när man tror att himmelen kommer falla ner och rädda människor känsloröstar på känsloargumentation. Men de löser inga problem utan skapar bara en sämre tillvaro för kollektivet. Jag menar inte att vi skall bli logiska robotar ty känslor är en stor del av den mänskliga varelsen. Men det är också viktigt att man, för sig själv, tar reda på vad en känsla är sprungen ur och hur mycket bäring i verkligheten den har innan man tar med den som en faktor i ett beslut.

För sanningen är att Sverige är ett väldigt litet, om än fantastiskt, land både till befolkning som till yta. Vi skulle kunna fördubbla våra utsläpp och det skulle ha en försumbar inverkan i ett globalt perspektiv. Vissa argumenterar ur en megalomanisk föreställning om att resten av världen ser upp till oss och kommer följa den väg vi stakar ut så därför måste vi vara ”bäst i klassen”. Men faktum är att Kina, Indien, Ryssland, USA osv har inte oss som förebild. De tar inga order av oss eller följer förhållningsregler vi dikterar för den egna befolkningen.

Vad vi borde göra är att radikalt se över våra utgifter och skära bort allt som inte fokuserar på nationella kärnområden som skola, vård, rättsväsende, försvar osv. En del av det bortskurna kunde sedan fokuseras in i forskning och utveckling av BILLIG teknik som minskar utsläpp.
Där kan vi göra skillnad!

Slutligen skulle jag vilja påstå att de forna kommunisterna (vänsterpartiet) har en bra idé när det gäller elpriset. Det finns ingen logisk anledning till varför vi skall betala överpris för el om vi nu har ett överskott. Inom landets gränser bör egenproducerad el vara mycket billigare. Att köpa in el skall däremot vara dyrt men att priset på det egenproducerade skulle styras av bristen på el i andra delar av Europa är sanslöst dumt. Viktigt att påpeka är att det inte är naturlagar som styr regelverket runt elhandel utan det är människor (med, inte sällan, andra bevekelsegrunder än godhet som beslutsunderlag).