Träsk, regn och berg…

Efter tre dagars eftersök känner man verkligen av varje del av ens kropp. Trots att vi inte funnit mannen vi sökte tycker jag ändå att vår sammanlagda insats var f-rbannat bra! Terrängen vi har avsökt var inte sällan väldigt krånglig men ingenstans under söket hörde jag någon som gnällde.

Detta är en av anledningarna till varför jag är med i hemvärnet ty det består av människor med stor känsla för att vilja hjälpa andra kombinerat med en inställning att inget hinder är omöjligt att forcera. När vi är ute kan man alltid lita på människorna runt omkring kommer att ge allt för att lösa uppgiften, med bibehållet gott humör, trots att omgivningen slänger berg och träsk omkring oss.

Jag såg att ”missing people” hade en del frågor på deras sida på facebook om varför de inte använts mer och det kan jag såklart inte svara på eftersom insatsen leds av polisen (dvs. de ber oss avsöka vissa områden) men jag skulle kunna tänka mig att det delvis beror på den terräng vi avsökte. Det går liksom inte att släppa ner tvåbarnsmamman Karl-Ellen i ett träsk och peka ut en riktning för att sedermera förvänta sig att det blir bra.

Nu kanske det låter som om jag ser ner på organisationen MP men det gör jag egentligen inte utan det är snarare så att de, av naturliga skäl, bör vara väldigt ”ojämna” även om viljan kan vara stark. Nåväl, de skall tydligen söka idag och jag önskar dem lycka till ty jag vet hur det ser ut.

Det var något mer jag tänkte skriva men det flyr mitt minne… Måste vara åldern eller kanske att jag är litet trött. Hursomhelst så är det muntlig tenta för vissa i klassen idag men jag meddelade redan igår att jag får avvakta till den skriftliga tentan i mars. Eftersöket i helgen kändes liksom viktigare…

Har ni frågor angående hur man blir en del i Hemvärnet går det bra att kika på www.hemvarnet.se men också att fråga mig så ger jag den information jag har samt pekar i rätt riktning. 🙂

Men nu över till fantastisk forntid 🙂